Markgruppens förslag

Markgruppen på Storsudret

 

Samrådet ByggGotland

 

Markgruppen på Storsudret överlämnar här synpunkter inom ramen för samrådet – ByggGotland.                                                                                                                              

En grupp bestående av representanter för socknarna på Storsudret, LRF och Hoburgs Näringslivs Intresseförening ägnar tid åt ett visionsarbete, där övergripande planer för markanvändning och byggnation på Storsudret utgör ett delområde. Uppdraget är självpåtaget och gruppen utgör ingen formell instans.

 

En enkät med frågor om markanvändning och byggnation gick ut till alla hushåll sommaren 2005 och utgör ett viktigt underlag för gruppens ställningstaganden och framtagandet av utgångspunkter (A) och de tio riktlinjerna  för byggande (B).

 

Arbetet i gruppen har fortsatt genom åren och gruppen har under våren 2009 ägnat tid åt att arbeta specifikt med samrådsfrågorna. Detta gäller punkterna (C) – (G).

 

Markgruppen:

Per-Åke Ekelöf, Öja, Harald Larsson, Fide, Vanja Larsson, Sundre, Sture Söderström, Vamlingbo, Anders Thomasson, Hamra, Berthly Appelkvist, LRF och Jan Larsson, Hoburgs Näringslivs Intresseförening.

 

A. UTGÅNGSPUNKTER:

 

Befolkningsutvecklingen:

- Det krävs att befolkningen under de närmaste tio åren ökar med ca 25% för att garantera en rimlig privat och kommunal service, vilket gör bostadsbyggandet till en nyckelfaktor i utvecklingen.

 

Jordbrukets kapitalbehov:

- Det kapital som kan frigöras genom tomtförsäljning utgör ett viktigt tillskott i lantbrukets kapitalförsörjning i den pågående struktur-omvandlingen.

 

Burgsvik:

- Burgsviks samhälle har en avgörande funktion i Storsudrets utveckling, framför allt när det gäller den privata och kommunala servicen.

 

Deltidsboende:

- Ett ökat deltidsboende har under lång tid utgjort, och kommer också framdeles att utgöra, en avgörande utvecklingsfaktor i det i övrigt begränsade näringslivet på Storsudret. 

 

Hållbar utveckling:

- Fastighetsbildning och nybyggnation skall ske på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt i linje med de boendes vilja och anpassas till jordbrukets och övriga näringslivets behov.

 

B.  Markgruppens förslag till 10 riktlinjer för markanvändning och byggnation på Storsudret

 

1.  Den samhälleliga planeringen av markanvändning och byggnation skall

     karaktäriseras av ett aktivt sökande efter möjligheter till byggande och till utveckling 

     av näringslivet.

 

2.  Restriktioner skall vara väl kommunicerade med markägarna och 

     lokalbefolkningen och de skall tolkas på ett friare sätt än vad som varit praxis.   

 

3.  Ny bebyggelse skall kunna etableras både i anslutning till tidigare bebyggelse och i  

     nya områden.

 

4.  Burgsvik skall garanteras expansionsmöjligheter genom kommunal

     planläggning som omfattar boende, företagande och trafiklösningar.

                                                                                                          

5.  Byggnation inom strandskyddat område bör i princip undvikas.

 

6.  Nybyggnation bör undvikas där det öppna kulturlandskapet påtagligt påverkas.

     

7.  Vid nybyggnation skall största hänsyn tas till jordbrukets behov och utveckling, så

      att störningar på verksamheten inte uppstår. Nybyggnation på åkermark skall

      undvikas.

 

8.  Med hänvisning till punkterna 5 och 6 ovan och till det faktum att bebyggelsen på      

     Storsudret är synnerligen gles, behöver ingen ytterligare hänsyn tas till det rörliga

     friluftslivet.

 

9.  Då efterfrågan på tomtmark och ansökningar om bygglov förväntas bli relativt stor   

     de närmaste åren, är det angeläget att handläggningen effektiviseras hos beslutande  

     myndigheter.

 

10. Överklagandeärenden skall behandlas med högsta prioritet.

 

anm. a. ”Riksintressen” skall inte med automatik anses vara överordnade ”lokalintressen”. I myndighetsutövningen och i politiska överväganden bör begreppen vara likställda.

 

anm b.  ”Riksintressen” finns av olika slag och de kan interferera (samverka och motverka) med varandra – ex.vis byggförbud och landsbygdsutveckling. Dessa ”konflikter” bör tydliggöras.

 

C.  Områden på Storsudret där byggnation bör tillåtas trots generella restriktioner:

 

1. Sundre; mellan Tore och Gervalds

 

2. Sundre; mellan Othes och Vännes

 

3. Mellan Kättelvik och Grumpe

 

4. Mellan Vändburg och Nore

 

5. Mellan Burgsvik och Fideholmar (Fidekorset)

 

6. Valar - några kilometer söder om Burgsvik

 

D.  Kuststräckor där strandskyddet bör tas bort:

 

1. Burgsviks samhälle

 

2.  Vändburgområdet

 

E.   Näringslivsfrågor

 

1.  Nya brott skall kunna öppnas för kalkstens- och sandstensbrytning

 

2.  Etableringen av kunskapsintensiva näringar skall särskilt stödjas

 

F.   Kommunal service

 

1. Den kommunala servicen måste vara uthålligare för att förmå människor att bosätta sig på Storsudret. En kommunal basservicenivå över en längre tidsrymd bör fasläggas för Burgsviks samhälle

 

2.  I det ev. valet av skolor som skall läggas ner på Sudret bör Burgsviks skola bibehållas och upptagningsområdet bör utökas med t.ex. Näs och Grötlingbo.

 

G.   Turism

 

1. Förutsättningarna för deltidsboende bör ständigt ses över och förbättras.

 

2. Den rörliga turismens villkor, t.ex. dagsbesök, bör ges möjligheter att utvecklas och därmed attrahera fler.